Sjön Mälaren, vars vattenareal med råge överstiger tusen kvadratkilometer, är Sveriges tredje största sjö – endast Vänern och Vättern är större. Mälaren ligger i både Uppland, Södermanland och Västmanland och har sitt utflöde i Östersjön.

Mälardalen är en benämning på det relativt tätt befolkade området kring Mälaren, en trakt som inkluderar många riktigt gamla centralorter som Sigtuna och Uppsala. Birka, en av Sveriges allra första städer, låg på Björkö i Mälaren.

Trots att Mälarens vattenareal bara är en femtedel av Vänerns har de båda sjöarna ungefär lika lång strandlinje, och från väst till öst sträcker sig Mälaren omkring 12 mil och strandlinjen karaktäriseras av vikar och sund.

Det rör sig om en typisk slättlandssjö med ett medeldjup på mindre än 13 meter, och här finns över 8 000 öar, holmar och skär som sticker upp ovanför vattenytan. Av dessa öar är det ungefär 200 som är större än en hektar. Några av de mest kända öarna är Kungsholmen, Essingeöarna, Lindholmen, Adelsö, Björkö, Ekerö, Selaön, Färingsö (Svarsjölandet), Helgö, Kärsön, Rotholmen, Ridön, Lovön och Kanan.

Hur stor är Mälaren?

Medelarea 1140 kvadratkilometer
Medelvolym 14,3 kubikkilometer
Medeldjup 12,8 meter
Längd 120 kilometer
Bredd 65 kilometer

Delar av Mälaren

Mälaren brukar delas in i delbassänger, som från väst till öst benämns:

  • Galten
  • Blacken
  • Långtarmen
  • Freden
  • Västeråsfjärden
  • Granfjärden
  • Oknöfjärden
  • Gripsholmsfjärden
  • Prästfjärden
  • Björkfjärden
  • Ekoln
  • Gorran & Skarven
  • Östra Mälaren

Hur stort är Mälarens avrinningsområde?

Mälarens avrinningsområde är ungefär 22 600 kvadratkilometer stort och inom detta avrinningsområde ligger både Stockholms län och delar av Uppsala län, Västmanland, Örebro län, Dalarna och Södermanland. I Mälarens avrinningsområde ingår Hjälmaren, Sveriges fjärde största sjö.

Exempel på åar som tömmer sig i Mälaren är Fyrisån, Örsundaån, Arbogaån, Svartån, Eskilstunaån, Kolbäcksån, Köpingsån, Hedströmmen, Sagån och Råcksta å.

Vilka är Mälarens naturliga utlopp?

Den naturliga utloppen för Mälaren är Norrström och Söderström, som ligger norr respektive söder om Stadsholmen i stadsdelen Gamla stan i Stockholm. Detta är ett tätbebyggt område där människan haft stor påverkan på utloppen, och avrinningen är idag så begränsad att risken för översvämningar är markant – framförallt på våren i samband med snösmältningen då Mälaren har sin största tillrinning. Under våren 2001 var vattnet i Mälaren bara någon decimeter ifrån att börja rinna in vid tunnelbanestationen i Gamla Stan. Ombyggnader är planerade, bland annat vid Slussen och vid Södertälje kanal, för att öka avrinningsförmågan och därmed minska risken för översvämningar.

Det mesta av vattnet går via Norrström, med bara en mindre del rinnandes genom Söderström. Tappningen i Söderström sker för närvarande vid Slussen under Karl Johans torg. Vid högvatten sker även tappning genom Södertälje kanal och Hammarbyslussen.

Vid Riksbron, den bro som går mellan Norrmalm och Helgeandsholmen i centrala Stockholm, finns dammluckor på plats som förhindrar att bräckvatten strömmar in i Mälaren vid högvatten i Saltsjön. När havsvattenytan är högre än Mälarens vattenstånd fälls luckorna ned; i övrigt hålls de öppna.

Mälarens historia

Mälaren förvandlas från havsvik till sötvattensjö

För länge sedan var Östersjön förbunden med Nordsjön, och både Mälaren och Vänern är rester av denna förbindelse. Under stenåldern var Mälaren fortfarande en vik av Östersjön, och det var först kring 1000-talet e. Kr. som landhöjning gjorde att Mälaren blev en sjö snarare än en vik. Framåt slutet av vikingatiden var vattennivån i Mälaren ungefär fem meter högre än idag, så områden som idag utgör Mälarens strand låg på den tiden under vatten.

Mälaren – en uråldrig transportled

Eftersom Mälaren utgör en så strategisk transportled mellan Östersjön och inlandet fanns det redan under vikingatiden stora handels- och boplatser i Mälardalen, bland annat Birka och Helgöboplatsen. Handelsorten på Helgö började växa fram kring år 200 e Kr och är därmed ungefär 500 år äldre än Birka.

Under medeltiden blev Stockholm den viktigaste handelsplatsen i Mälardalen, och därmed också centrum för Svea Rike. På Stadsholmen, det vi idag kallar för Gamla stan, låg två viktiga hamnar – Kornhamnen som vände sig västerut och användes för sjötrafiken till och från Mälaren och Kogghamnen som vände sig österut och därmed fungerade som en internationell hamn för Östersjöhandeln. Mellan dessa båda hamnar växte ett handelsområde fram. Nästan inga exportvaror producerades i staden utan man var beroende av sjöfarten på Mälaren för att få in bland annat metall från Bergslagen, smör från jordbruksbygderna och hudar och pälsverk från jägare i skogsområdena. Dessutom behövde staden för sin egen del få in spannmål och annat mat från de kringliggande jordbruken för att stadsbefolkningen skulle kunna överleva.

Hur pass tidigt namnet Mälaren började användas är oklart, men det finns belagt i skrift från 1300-talet och framåt. I fornsvenskan fanns ordet mælir som betyder grovt grus, och detta är troligen ursprunget till sjöns namn.

Ångbåten skapar nya förutsättningar för Mälardalen

Uppfinningen av ångmaskinen, och därmed också ångbåten, hade en stor påverkan på trafiken på Mälaren och framväxandet av samhällen och bostadsområden längs sjöns strandlinje och på de större öarna. Redan år 1818 utgick ångbåtstrafik från Drottningholm, och år 1821 inrättades reguljära ångbåtsförbindelser mellan Stockholm och flera städer runt Mälaren. Ångbåtarna kom att bli mycket viktiga för transporten av både varor och passagerare under en tid av Mälardalens historia då vägnätet fortfarande lämnade mycket att önska och svensk järnväg för allmän trafik saknades helt.

Bilismens genombrott innebar att båttrafiken på Mälaren minskade drastiskt under mellankrigstiden, men ransoneringen av petroleumprodukter under andra världskriget skapade ny efterfrågan på båttransporter. Numera är det dock huvudsakligen båtar avsedda för turism och rekreation som trafikerar Mälaren, inklusive den gamla trotjänaren S/S Mariefred som alltsedan 1903 tuffat fram mellan Stockholm och Mariefred.